Masai Mara och regn....

På barnens höstlov åkte vi till Masai Mara, ett naturreservat som ligger i västra Kenya. Vi hade bokat en safariresa och blev hämtade tidigt på morgonen i en minibuss. Halva resan hade rätt så bra vägar men sedan kom grusvägen.. Chaffören körde lika fort (eller ännu fortare) på grusvägen och det blev en ganska skakig resa. Väl framme på campen blev vi installerade i våra telt (som hade två sängar och badrum av mycket enkel standard) och sedan var det raka vägen in i nationalparken. Där inne var vägen ännu sämre och det var tur barnen var preppade med Postafen. För att få se så många djur som möjligt kommunicerar chafförer över en radio, så om någon upptäcker tex lejon, meddelar han de andra. Det var rätt så många andra minibussar och landrovers i den perioden vi var där, så några gånger var det fler bussar än djur. 
 
Campen vi bodde i drevs av massajer (endast män) och när vi kom hem blev vi serverade middag. Ganska OK, men vi hade inga stora förväntningar. Alla var supertrötta på kvällen så det blev tidigt i säng eftersom vi skulle tidigt upp dagen efter. 
 
Ny dag och hela dagen skulle spenderas i parken. Vi åkte vid 8-tiden och körde runt hela dagen. Vi såg elefanter, mängder av gnu, lejon, massa zebror, giraffer (som jag tyckte var de mest facinerande), gepard, hyener, vildsvin, krokodiler, struts, flodhästar, bufflar och säkert några till. På kvällen åkte vi hem igen till campen och massaj-middag. 
 
Det regnade hela natten så morgonens sista parksafari blev inställd. Lika bra, för alla var trötta och vi hade en ganska lång bilresa framför oss. Vi åkte på skakiga vägar och blev lyckliga när det äntligen blev asfalt! Ska inte klaga på svenska vägar på ett tag i alla fall...
 
Här är en länk med olika bilder som Fredrik och barnen har tagit:
 
www.flickr.com/gp/f_hageus/32Zp73
 
 
Nu är det november och vi vaknar varje morgon att det regnar. Inget litet stillsamt regn, det ösar ned. Det betyder att alla vägar blir lera. Det är inte roligt att gå till skolan, det är ingen asfalt på "trottoaren" så det blir att delvis gå ute på gatan, delvis balansera på en något så när torr jordfläck för att komma fram. Som tur är blir det som regel bättre väder utöver dagen och i december ska det visstnog bli bättre....
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0