Farmor på besök, första jobbuppdraget och beachdag
Farmor, jag och barnen.
Selma uppe vid Big Buddha
I måndags var jag på mitt första jobbuppdrag för Bangkok International Hospital. De har ju inte hört av sig och plötselig fick jag ett mail där de undrade om jag kunna vara översättare för ett svenskt par som skulle till tandläkaren. Visst, jag kom dit och satt med under hela tandläkarebesöket. Kändes himla bra att det inte var jag som satt där i stolen! Eftersom jag inte hade fått någon information om vad jag kunde förvänta mig var jag lite orolig att det skulle bli svårt att översätta, men det var verkligen på en enkel nivå i höjd med att "du måste borsta tänderna noggrant och använda tandtråd". Jag fick 600 baht för uppdraget (2 timmar) och var rätt så nöjd. Sjukhuset ville gärna att jag skulle fortsätta som översättare nu som högsäsongen har börjat och det skulle varit kul, men de ersätter inte resekostnaderna och då funkar det inte. Jag är beroende att Fredrik kör mig på moppe; jag kör inte 40 minuter själv på motorvägen där inga lagar gäller. Risken att jag själv hamnar på sjukhuset är ganska stor och är man inte van kör man med livet som insats. De ville inte betala för en tuk-tuk, så nu på måndag ska jag översätta per telefon.
Torsdag hade skolan beachdag och var på stranden hela dagen. Jag var med som sjuksköterska och det var några incidenter med barn som troligen hade kommit i kontakt med lösrevna tråder från brännmaneter. Jag hällde på vinäger och några thailärare som var med plockade några bladar som de rev sönder och blandade med vinägern. Smeten kletade vi på där det gjorde ont. Och det funkade bra! Värre var den starka solen, Selma blev ganska bränd i ansiktet och hon var inte den enda. Vi tror att vi har lite solskydd eftersom vi har varit här ett tag, men det har ju varit så regnigt så vi har inte mycket till skydd.
Selma och Alice äter lunch på stranden; sticky rice and chicken
Fredag fyllde Selmas kompis Alice 10 år och vi var bjudna på princesstårta! Ett svenskt par från Ystad driver "Swedish Bakery" här och gjorde en tårta. Jättegott! Cecilia, hennes mamma och jag gick på thai-aerobicen efteråt och sedan åt vi middag på barnens favoritrestaurang; italienska Pavarotti. Tidigare på dagen hade vi varit i skolan och tillverkat bananbåtar till Loy Krathong som är på söndag. Det är en högtid som firas för att minnas de döda och båterna skickas ut på havet. Massor av bilder finns på skolans facebooksida (länk till höger).
Deng, som gör skolmaten, gjorde friterade bananer och ananas till fika.
Här följer en länk med fler bilder:
http://cid-77704a7fbbcaa9cd.skydrive.live.com/redir.aspx?page=play&resid=77704A7FBBCAA9CD!316
Hej! Här hemma står det mycket om kubmaneter nu efter det att en svensk kvinna dog av en sådan häromveckan. Hur pass orolig skall man vara för dem? Kan man bada i havet utan att bränna sig? Det luriga verkar ju vara att maneterna är genomskinliga och att man inte ser trådarna. Trådarna kan ju också vara flera meter långa har jag hört. Nu är det bara 6 veckor och 2 dagar kvar innan vi åker och nedräkningen pågår för fullt!!!! Något mer tips om vad vi bör ta med förutom diskborste och kaffe? Hälsningar Ulrika
Hej Ulrika! Vi har pratat endel om manteter här nere också men kommit fram till att det är väl en av riskerna man får ta. Om man går i skogen hemma i Sverige kan man bli biten av en fästing och få TBE men risken är ju inte så stor. Tidningarna slår upp det stort där hemma och det låter värre än vad det är. Här har ju högsäsongen börjat och det är massor av folk som badar hela tiden. Däremot kan man bli bränd av brännmaneter här, oftast är det lösrivna tråder som man inte ser. Men det brukar bara bli lite rött och klia, möjligen en blåsa eller två om man har otur. Ta med vinäger på stranden, det ska man hälla på om man blir bränd. Det är nog större risk att bege sig ut i trafiken här än att bada....
